BOA 6
BOA 6
Hej!
Har precis köpt en BOA6 till min b20, frågan är nu om jag kanske tog i lite väl då jag läste en del om den här kammen på en gammal tråd?
Motorn i fråga är en 2.2 b20, med Kg steg 4 topp och crommoly stänger, weber 45or.
läste att den lämpa sig för mycket vassa turbo motorer så man kanske får lägga den på hyllan vid hx35an och sätta ihop nåt skoj sen!
Mvh
Har precis köpt en BOA6 till min b20, frågan är nu om jag kanske tog i lite väl då jag läste en del om den här kammen på en gammal tråd?
Motorn i fråga är en 2.2 b20, med Kg steg 4 topp och crommoly stänger, weber 45or.
läste att den lämpa sig för mycket vassa turbo motorer så man kanske får lägga den på hyllan vid hx35an och sätta ihop nåt skoj sen!
Mvh
Edvinsson, Amazon-70
BOA6
Denna kam är från slutet av 70-talet, möjligen i början av 80-talet. Det är en vass kam som går att använda i förgasarmotorer, den passar dock bättre till motorer med insprutning.Så har vi det här med gammal och gammal, de flesta kammar som finns till B20 har många år på nacken och det är nog få om ens någon som är designad i ett modernt kamdesign program. Då det gäller BOA så lärde han sig av Hagström/mannerstedt som så många andra kamtillverkande gubbar. Då tekniska museét hade sin Hedlund utställning så var jag där och lyssnade på Nisse Hedlund som drog en massa roliga historier från förr och det var precis som jag i alla år befarat. Merparten av Nisses kammar togs fram genom \"try and error\" dvs. med väldigt få vetenskapliga beräkningar som grund och dom fungerar ju förvånansvärt bra än idag.
Jag frågade vid något tillfälle i början av 80-talet BOA om hur han beräknade sina kammar och fick faktiskt någon vecka senare en lite papperslapp med den formel som han använde. Han räknade ut kamkurvorna efter formeln och plottade sedan ut dessa för hand på ett millimeter papper.. Denna \"ritning\" lämnades sedan till någon som tog fram en masterkam som man sedan kunde slipa efter. Då persondatorerna gjorde sitt intrång så övergick BOA till att rita kamprofilerna i CAD... han var ju till \"åren kommen\" men ändå vaken för alla nymodigheter..
Jag har på senare år med ljus och lykta sökt efter denna papperlapp bland mina högar med papper utan att återfinna den, den finns förmodligen någonstans i röran. Så här i efterhand vore det roligt att se efter vilken typ av polynom han gjorde sina beräkningar.
Jag frågade vid något tillfälle i början av 80-talet BOA om hur han beräknade sina kammar och fick faktiskt någon vecka senare en lite papperslapp med den formel som han använde. Han räknade ut kamkurvorna efter formeln och plottade sedan ut dessa för hand på ett millimeter papper.. Denna \"ritning\" lämnades sedan till någon som tog fram en masterkam som man sedan kunde slipa efter. Då persondatorerna gjorde sitt intrång så övergick BOA till att rita kamprofilerna i CAD... han var ju till \"åren kommen\" men ändå vaken för alla nymodigheter..
Jag har på senare år med ljus och lykta sökt efter denna papperlapp bland mina högar med papper utan att återfinna den, den finns förmodligen någonstans i röran. Så här i efterhand vore det roligt att se efter vilken typ av polynom han gjorde sina beräkningar.
Re: BOA6
Jag har provat GT-Suite program, och först räknade lyft/duration med Excel. Polynomer fick jag från den här boken:J.LUNDIN wrote: Jag har på senare år med ljus och lykta sökt efter denna papperlapp bland mina högar med papper utan att återfinna den, den finns förmodligen någonstans i röran. Så här i efterhand vore det roligt att se efter vilken typ av polynom han gjorde sina beräkningar.
(Benzinger W-D: ”Die Steuerung des Gaswechsels in schnellaufenden Verbrennungsmotoren”, Springer-Verlag, 1968)
Simulering gick inte så bra, fick ventilresonanas redan vid 3000 varv....
-
- Posts: 113
- Joined: Wed Mar 03, 2004 12:16 pm
- Location: sävar/umeå
- Contact:
jag har kört mycket med boa 5-6 på min turbo b20, jag ahr också mätt upp den vid alla jämna mm om nån är intreserad.
mitt korta omdöme är att den ger bra effekt och så men den är lite väl agresiv mot vippsystemet i gämförelse mot tex kg5, gik 004, kg6, och F, K och R kammen som också är testade.
mitt korta omdöme är att den ger bra effekt och så men den är lite väl agresiv mot vippsystemet i gämförelse mot tex kg5, gik 004, kg6, och F, K och R kammen som också är testade.
B20 STREET TURBO 10.61/402m /1.7bar
(506WHP/2.2bar csp)
B20 vega race bil 9.73/220km/t på 402 och 6.06/183km/t på 201m
jens@savarturbo.se
(506WHP/2.2bar csp)
B20 vega race bil 9.73/220km/t på 402 och 6.06/183km/t på 201m
jens@savarturbo.se
Ventilsystem
Originallyftare Byt till lättade dito direkt.....
-
- Posts: 115
- Joined: Sun Mar 11, 2007 3:17 pm
Re: Ventilsystem
vad menar du med dito?J.LUNDIN wrote:Originallyftare Byt till lättade dito direkt.....
jag har provlättat några lyftare liknande de kg har, altså med totalt tio st 8mm hål.
kom fram till att de lyftare som har stora hål på sidorna var mer härdade och fick sprickor vid bearbetning. de lyftare som hade mindre hål på sidorna var mycket mjukare och sprack inte.
håller det verkligen vid hård andvändning?
Amazon -65 TIC
Lättade lyftare
Om du lättar volvos original lyftare så håller det. Är lyftarna väldigt hårda så kan man använda Coromantborrar , dom klarar av de flesta hårda material inklusive merparten av dom handfilar som säljs...
Efter borrning så skall hålradien putsas till så att det inte finns några ojämnheter som sprickor kan utgå ifrån. Jag har både borrat original själv och även kört med lyftare från Timo och ingen har havererat beroende på brott.
Om du tittar tillbaks något år på forumet så finns det bilder på en fin fixtur för borrning av lyftare.
Efter borrning så skall hålradien putsas till så att det inte finns några ojämnheter som sprickor kan utgå ifrån. Jag har både borrat original själv och även kört med lyftare från Timo och ingen har havererat beroende på brott.
Om du tittar tillbaks något år på forumet så finns det bilder på en fin fixtur för borrning av lyftare.
-
- Posts: 113
- Joined: Wed Mar 03, 2004 12:16 pm
- Location: sävar/umeå
- Contact:
Re: Ventilsystem
vad håller bättre då?J.LUNDIN wrote:Originallyftare Byt till lättade dito direkt.....
hur många gram lättare blir de?
hur många hundra rpm mer kan man unvika ventil stuts då med en given fjäder mm?
B20 STREET TURBO 10.61/402m /1.7bar
(506WHP/2.2bar csp)
B20 vega race bil 9.73/220km/t på 402 och 6.06/183km/t på 201m
jens@savarturbo.se
(506WHP/2.2bar csp)
B20 vega race bil 9.73/220km/t på 402 och 6.06/183km/t på 201m
jens@savarturbo.se
Ventillyftare
I slutet av 70-talet så florerade det en hel del lågpris kammar och lyftare som var tillverkade av exempelvis CRANE i USA. En trimkam från CRANE kostade då 199:-, komplett sats med lyftare 499:-, kvalitén var därefter. Dessa lyftare bröts sönder på mitten om man hade otur. Jämfört med Volvos original lyftare så var dom rena dyngan.
Hur mycket lättare lyftarna blev efter borrning kommer jag faktiskt inte ihåg just nu, men alla gram man kan få bort på dom rörliga delarna i ventilsystemet är till nytta. Det finns således ingen som helst anledning att köra med tyngre detaljer än nödvändigt och det gäller alla ingående delar såsom ventiler, ventilfjäderbrickor samt lyftare.
Hur många hundra varv extra man får har jag ingen aning om, det var liksom överkurs för sådär en 30 år sedan.... I dag kan man säkert få det klarlagt genom att simulera det hela i ett bra kamdesign program.
Som jämförelse så gjorde Cosworth en test med att byta ut materialet i ventilfjäderbrickorna från stål till titan, för att få det hela seriöst så designade man brickorna med hjälp av FEM analys. Resultatet blev att dom tålde att varvas 3 hundra varv mer, Cosworth ansåg med all rätt att det inte var mödan värt att byta ut stålbrickorna mot titan. I detta exempel så var det inte så många gram man vann genom att byta material. Man borrar garanterat bort mer vikt på en lyftare än den viktskillnad man får på en ventilfjäderbricka där man byter från stål till titan.
Hur mycket lättare lyftarna blev efter borrning kommer jag faktiskt inte ihåg just nu, men alla gram man kan få bort på dom rörliga delarna i ventilsystemet är till nytta. Det finns således ingen som helst anledning att köra med tyngre detaljer än nödvändigt och det gäller alla ingående delar såsom ventiler, ventilfjäderbrickor samt lyftare.
Hur många hundra varv extra man får har jag ingen aning om, det var liksom överkurs för sådär en 30 år sedan.... I dag kan man säkert få det klarlagt genom att simulera det hela i ett bra kamdesign program.
Som jämförelse så gjorde Cosworth en test med att byta ut materialet i ventilfjäderbrickorna från stål till titan, för att få det hela seriöst så designade man brickorna med hjälp av FEM analys. Resultatet blev att dom tålde att varvas 3 hundra varv mer, Cosworth ansåg med all rätt att det inte var mödan värt att byta ut stålbrickorna mot titan. I detta exempel så var det inte så många gram man vann genom att byta material. Man borrar garanterat bort mer vikt på en lyftare än den viktskillnad man får på en ventilfjäderbricka där man byter från stål till titan.
-
- Posts: 115
- Joined: Sun Mar 11, 2007 3:17 pm