Lundin B20 projekt

[J.Lundin_]

Fråga på ni....

[gudu]

Då undrar jag hur du skulle få ut bästa verkningsgrad ur en b18 i en bruksbil som inte varvar över originalvarv? Är det 5000 varv/min. Jag antar att en sådan motor skiljer sig något mot en som varvar 8000 varv/min.
Hälsar signaturen högt bensinpris.

[J.Lundin_]

Om det handlar om att spara soppa så är det ekonomitrimning som gäller. Det första man bör göra är att skaffa det absolut bästa tändsystemet som går att uppbringa. Jacobs systemet som jag provade på två olika motorer (Volvo/Ford) gav i snitt 2-3dl lägre bränsleförbrukning rakt av samt en betydligt rappare motor. Original tändsystem är erbarmligt uselt och det märker man först då man provat något nytt och bättre. Förgasen/förgasarna skulle få respass direkt och resättas med något programmerbart eftermarknads sprut. Både insugsdelen och avgassidan stämmer man av för det varvtalområde där man vistas mest under körning. Den mekaniskt drivna fläkten skulle jag kraftigt överväga att byta mot en eldriven sådan. Kanalerna i toppen skulle jag snygga till, inte porta utan bara se till att få bort alla kanter och dylikt som stör flödet. Vattentemperaturen skulle jag höja så mycket jag vågar utan att motorn börjar spika, samma sak är det med kompressionen i motorn. Vidare kan man tänka sig kolvar med tunna kolvringar och någon friktionsnedsättande ytbehandling, original sitter det betydligt bredare ringar än vad som är gångbart idag. För att minska friktionen på veven så kan man svarva av lagerytorna i ytterkant på alla lager och därmed minska den projiserade ytan för oljan. Vill man ytterligare minska den inre friktionen sä kan man massera av halva bredden på kamdrevet, det förutsätter dock att dom båda är av stål. Man kan även roa sig med att lätta alla de delar som man normalt brukar lätta. Det finns mycket man kan göra för att minska bränsleförbrukningen på en motor, men det som till syvende sist ändå har störst påverkan på bränsleförbrukningen är hur man själv kör och gasar....

[gudu]

Härligt tack!
Är det dessa tändsystem du menar jacobs elektronics?

Hur är det med ventilfjädrarna, jag yrade om dem på ett annat ställe, när jag drar runt en motor utan topp inbillar jag mig att kamaxeln ofta har högre friktionsmoment än veveaxeln, i varjefaall om cylinderloppen är inslitna.

Finns det lättare ventiler, som passar, nu än när motorn konstruerades?

[J.Lundin_]

Ja Jacobs är en av de firmor levererat tändsystem som fungerat bra, det finns även andra

Ventiler går att få tillverkade i alla de former man vill, det handlar bara om vad man är villig att betala i slutändan. Så visst, titanventiler går att få tillverkade, exempelvis hos Del West.

Att dra runt en kamaxel kostar på, hur många "hästar" som krävs beror till största delen på fjädertryck och lyft på kammen

[gudu]

Hur gör jag förresten för att få till ett avstämt avgasrör? Det är ju inte helt lätt att räkna på pulser fram och tillbaka. Åker man till en välrenommerad avgasrörsbyggare? Antar att det får bli den korta förklaringen.

Om man har ett extraktorrör är det väl viktigt att alla rör är lika långa för att få samma pulser på alla cylindrar? Men det verkar inte vara så vanligt att det är så?

[J.Lundin_]

Köp programmet PipeMax från nätet, sedan är det bara att leka runt med siffrorna tills du får fram rätt längder på både insug och avgassida.

I teorin vill man ha alla rör lika långa, rent praktiskt brukar detta sällan bli fallet, avvikelser på 1-2cm anses inte spela så stor roll i praktiken. Det man får med olika längder är olika avstämning mellan cylindrarna vilket planar ut effektkurvan något.

[J.Lundin_]

Eftersom det inte verkar hända något på forumet så passar jag på att uppdatera vad som händer i garaget.
Bilden visar avgjutning av höger dörrs insida, den kommer att bli form för uppgjutning av den färdiga delen, Även vänster dörrs insida är nu avgjuten.

Eftersom bägge dörrarna är lånade så kunde jag inte ta bort gummilist hållaren, detta resulterade i en hel del merarbete med att spackla bort denna yta i den färdiga avgjutningen. Detta innebär att man nu har plats att sätta dit en gummilisthållare på den färdiga plastdörren, om så önskas

Det är betydligt svårare än man kan tro att gjuta av dessa insidor beroende på alla små veck, ytor och kanter som glasfiberväven ogärna vill forma sig runt... Att sedan gjuta av med handupplagd kolfiberväv lär bli en ren rysare. Det hade varit betydligt lättare med prepreg, men då krävs det betydligt bättre och stabilare gjutformar för att få till det...

Så amazonprojektet rullar så sakteliga vidare....!

[123GT]

Vackert ögongodis! Är din plan att köra utan gummilister?
...och i bakgrunden skymtar "monstret"
/ sven

[J.Lundin_]

Någon form av list blir det runt dörren.

[QV]

Men det finns dörrar du kan få...... det är bara att höra av sig om material saknas

/Janne

[J.Lundin_]

Så dax nu.... Det ska bli spännande att se om jag får ihop dessa dörrar så att dom passar direkt eller om det krävs några omgjutningar. Som jag skrev förut så är dessa amazonkarosser handbyggda på den tiden då inga avancerade mätutrustningar fanns att tillgå. Vänster dörröppning är exempelvis 5mm högre än den högra, de dörrar jag utgått ifrån är bägge större på höjden än de "dörrhål" som karossen har. Eftersom dörrbågen och dörrspegelns övre kant är fasta för att få korrekt karosslinje så har man bara dörrens underkant att spela på.

Så det blir intressant då dörrspeglarnas avgjutningar ska monteras ihop med insidan. Det är först då man ser om allt passar perfekt ihop


När jag ändå var i farten så gjöt jag även av de två övre panelerna. Dom kan ju vara bra att ha om jag beslutar mig för att nyttja den gamla formen för instrumentbrädan som jag har liggandes

[Torbo]

Jacobs systemet som jag provade på två olika motorer (Volvo/Ford) gav i snitt 2-3dl lägre bränsleförbrukning rakt av samt en betydligt rappare motor. Original tändsystem är erbarmligt uselt och det märker man först då man provat något nytt och bättre.
???
Mener du 2-3 dl/mil?

Jeg finner dette i så fall svært underlig eller eventyrlig?, da jeg kjenner til målinger fra 70- og 80-tallet da elektronisk tenning kom på markedet, hvor målingene av flere anlegg ikke viste noen gevinst, verken når det gjalt bensinforbruk eller hk.?
Gjennomstrømsningsmåler ble brukt.
På dynamometeret var det heller ikke noe å spore i hk, men det ble en anelse bedring når turtallet kom opp mot 6000 o/min.
På min Amazon fikk jeg 0 gevinst i hk, men fikk et mer stabilt system med Ignitor.
123 fordeleren er en annen sak som jeg ikke kan gå inn å her.

Men sammenlikner man elektronisk tenning med et "råttent" stifteanlegg (anlegg med feil), kan man nok finne forskjeller.
2-3 desileter ville vært en revolusjon, som bilfabrikkene ville kaste seg over med det samme. men det gjorde de ikke. Japanske biler og mange andre holdt på stiftetennig i flere år etter at elektronisk tenning kom!

Men det er mange måte å måle på. Det skal jeg ikke gå inn på her.
Skulle gjerne likt å sett regnestykket/målinger på hk-gevinst med tynnere stempelfjærer også?
Hvor mye hk går vekk i friksjon? Jo, da det vet vi. Men om friksjonsgevinsten er eksempelvis 5%, blir det 5% av hvor mye friksjon de originale stemlefjærene har og ikke av totalen. her er det mange som regner feil.
"Friksjonen er dessuten uavhengig av flatestørrelsen" - teoretisk, bare for å ha nevnt det. Det er mye som ikke rimer her, men man kan jo velge hva man vil tro på og regne som man vil...
Jeg synes i alle fall hk-gevinstene som er foreslått er helt missvisende!
Mener Lundin virkelig at man bør skaffe seg ne stempler med tynnere fjærer for å få mer effekt til en pris på mange tusen kroner?
Stempler til 1500 kr per stk? Det blir 6000 kroner for å få maksimalt 0,1-0,2 HK? (100 hk motor - mindre på en mindre motor).
Eksempel:
Hvis man klarer å få ned friksjonen 15 %, og den i utgangspunktet er 7, får man 6 (5,95) % friksjon i stedet for 7 % friksjon i motoren!

Hvis friksjonen stjeler 7 % av en teoretisk hk på 100 hk uten friksjon, får man 93 hk.
Hvis friksjonen stjeler 6 % av 100 hk teoretisk får man 94 hk, altså 1 hk i gevinst!
Om man i det hele tatt klarer å få redusert friksjonen med 15%?
Og da har man brukt 20 timer og 6000 kroner på nye stempler…

Dette er vel neppe mulig å få 1 hk gevinst ved å kutte på lagerskåler, kam og med tynnere ventilfjærer?
Kanksje man klarer 5%, eller 0,3 hk i heldigste fall?
Dette virker helt på viddene!


Ved å søke litt finner man nok billigere og enklere løsninger for å øke effekten. Slipe på veivlagrene osv. må da være helt utopi?
Dette virker helt villedende!

[J.Lundin_]

Ja, exakt det jag skriver, 2-3dl/mil. Förklaringen till detta var att att båda motorerna var förgasarmotorer och med erbarmligt dåligt tändsystem. Den ena motorn var en B20A och den andra en Ford 2liters SOHC motor. Bägge gav rejält förbättrad bränsleförbrukning vid montering av ett Jacobs tändsystem. Jacobs tillverkade ett CDI system som gav så kraftig energi till tändstiften att man utan problem kunde köra med 2mm´s gnistgap. Jag blev själv förvånad över vilken skillnad det var på motorns gång då jag för första gången provade systemet på min gamla 140. När jag sedan flyttade över systemet till min Ford Capri så blev det samma sak där, minskad bränsleförbrukning samt bättre gång på motorn.
Detta visade hur urusla tändsystem bilfabrikanterna försåg sina motorer med på 70 och 80-talet

Ett antal år senare så köpte jag hem ett då modernare system från Jacobs och som sattes på en Ford Escort, där gav systemet ingen som helst skillnad. Detta berodde förmodligen på att denna motor redan hade ett bra elektroniskt tändsystem samt att motorn original hade ett elektroniskt insprutningssystem.

Christopher Jacobs som tillverkade dessa tändsystem gav 1984 ut en bok om tändsystem med titeln "The Doctors guide to automotive ignition", tyvärr saknar boken ISBN nummer. Jag var förbi den adress som firman hade i LA, tyvärr så hade han då flyttat rörelsen till Texas, så vi kom aldrig att träffas.

[Erland Cox]

Jag har kört med original tändsystem på en trimmad B20 och det fungerade utmärkt.
Jag tror inte att det finns nån effektvinst mellan ett friskt brytarsystem och ett elektroniskt men:
Det blir servicevänligare eftersom inga brytare behöver ställas.
Med en kraftigare gnista kan man köra med dåliga stift.

Erland