gäng-problem, gjutet avgasgrenrör

[Anton]

Jag har ett "E"-avgasgrenrör som jag skall ha tillsammans med en B20 GT-sats 128hk.
MEN, en av gängorna för pinnbultarna på grenröret är uppborrad, lite snett dessutom. Går det göra nåt åt detta? Typ fylla igen, borra och gänga om?

[sunkmaster]

kan du inte testa att dra i en bult istället för pinbult? jag märkte på min när jag toh loss mitt gamla grenrör så hade dem satt fast avgasröret med en bult istället. kanske kan funka för dig me?

[Uffe]

OM du för någon sekund skulle fundera på att köra en kemisk metall typ metallfylld epoxy så skulle jag bara direkt avråda från detta i ditt fall. Det är alldeles för hög värme på ett grenrör för att det skall hålla. Kör en genomgående skruv med bricka och mutter. Bara ett litet inlägg. Lycka till!

[J.LUNDIN]

Jag skulle försöka att svetsa igen hålet. Rengör ID noggrant,helst med utspädd saltsyra eller genom blästring med Al-oxid. Prova därefter att fylla igen hålet med MIG, kör väldigt korta pulser och låt smältan svalna mellan varje påläggning, det skall vara så nära "kallsvetsning" som det går. Det här brukar fungera bra på gjutjärn om man tar god tid på sig.
Ska man göra det mer seriöst så finns det elektroder för just gjutjärns svetsning med pinnsvets att köpa, denna svetsmetod brukar dock oftast kräva någon form av värmebehandling för att bitarna inte skall spricka då dom svalnar.

Ett annat sätt är att borra upp hålet till lämplig diameter och sedan förse det med en stor gängbussning dvs. en bussning man själv tillverkar genom att gänga en stång med lämplig gänga för själva hålet och rätt gänga invändigt för pinnskruven. Denna gängbussning kan man sedan låsa genom att körnslå den i ytterkant och ner i omkring liggande gods eller alternativt prova med riktig Loctite mellan grenrör och bussningens YD. Loctite brukar klara uppåt 150 grader innan den ger upp och den låser garanterat bitarna i kallt tillstånd vilket är fallet då du sätter ihop bitarna. Nästa gång du tar isär delarna så kan du kanske ha tur att Loctiten av värmen har kladdat igen gängan så att bussningen inte åker med ut. Om så är fallet är det bara att göra om proceduren vid nästa ihop montering.

[Uffe]

När/om du nu skall ta och limma med en Loctiteprodukt så kan du lika bra skaffa en som är överjävlig i dessa lite högre temperaturer. Loctite 620. Om du ser på värmeåldringskurvan lite länge bak på bifogat TDS (Tekniskt Datablad) ser du att prudukten ökar i styrka i hög temperatur över tiden. I +120 C får den dubbel styrka mot vad den har i +22 C vilket redan där har 40N/mm2. Alltså upp emot 80N/mm2 i 120C. Det är 800kg i varje cm2 i skjuvstyrka. 1 ton kan man hänga upp i ett frimärks storlek.

http://65.213.72.112/tds5/docs/620-EN.PDF" onclick="window.open(this.href);return false;

[Anton]

Jag får tacka för alla svar! Jag funderade först på om det fanns något fyllnadsmedel baserad på natriumsilikat, men det kanske inte går att gänga i isåfall. Det fungerar kanske bara vid "ful-lagning" av små sprickor.
Skulle det vara en dum idé att svetsa fast pinnskruven?

[JE Jr]

Helicoil då? dvs lös insatsgänga.

[Lars Bd]

Det finns även andra gängrenoveringsmetoder tex en bussning med rätt gänga invändigt (i det här fallet 3/8 UNC) och en större utvändigt tex 9/16" UNC/UNF eller M14/16 grov/fingäng. En specialtillverkad pinnskruv M12-3/8" UNC är också användbar och förmodligen enklast.

[AKK468]

Att svetsa gjutjärn är inte omöjligt, gå till din lokala mekaniska verkstad så kan de fixa svetsningen.
Jag har en bekant som svetsat spruckna gjutjärnstoppar och grenrör till många USA-bilar.
Den bullpåsen kan väl ett E-rör vara värt

[J.LUNDIN]

Det finns ett högtemp tåligt tätningsmedel baserat på Natriummetasilikat (vattenglas) som används inom flyget för att täta infästningen mellan turbindisk och turbinblad. Massan består av vattenglas, kiselgur och nickelpulver. Den är krånglig att röra till och kräver att man har full tillgång till rätt kemikalier och det är anledningen till att jag istället föreslog Loctite. Hemtillverkat gängbussning eller insatsgänga går på ett ut. Helicoil har något som heter twin insert vilket består av två insatsgängor, en stor och en liten. Där den lilla är ingängad i den större, därmed kan man täcka ett större YD kontra ID område. Helicoil finns att få i olika legeringar, tyvärr så är den värre legeringen (Ni-bas) inte klassad till högre bruks temperatur än 550 grader. Sedan är det frågan om hur mycket pengar man vill lägga ut på ett gammalt grenrör, det handlar ju knappast om något unikt grenrör som inte går att hitta på skroten eller via annons....

[Roger Persson]

Kanske peta i en pinbult och svetsa fast den på baksidan? Borde funka en stund iaf?

[Matte.P]

svetsningen som lundin säger skulle jag avråda ifrån, har svetsat ett par grenrör å kör uteslutande tig, vanlig homo tråd blir alldeles för hård å spräcklig, provade v-coil i mitt B20 grenrör å de håller bra- 1000 mil nu å inga problem alls, så de är å rekommendera istället för svetsning

[J.LUNDIN]

Ibland är man tvungen att svetsa upp skador, i dessa fall kan det fungera med MIG, Pinnsvets eller vanlig acetylen/syrgas svets. Jag har god erfarenhet av alla dessa metoder och skulle aldrig rekommendera det om jag inte själv provat och fått det att fungera. Det som däremot inte fungerat speciellt bra är med TIG, detta beroende på allt för starkt koncentrerad värme i svetsområdet, vilket annars är att föredra vid merparten av all svetsning.
Sedan är det som med allt annat här i livet, man måste ha grundkunskap och en viss feeling för allt man försöker göra, har man tummen mitt i handen eller därstädes, så bör man avhålla sig från att prova på komplicerade saker....

[Matte.P]

visst måste man ha känsla för de man gör, de är helt sant, jobbar själv som rörsvetsare, de viktigaste i detta ämne är val av tillsats, eftersom gjutgods oftast är näst intill dött materiel som inte rör sig varken varmt som kallt så måste man ha en tråd anpassad för just detta, sen vet man aldrig till 100% vilka legeringar man har att göra med då de förr i tiden smältes vilt i ugnarna. värmer man delar av stycket som ska svetsas så brukar de sällan vara problem, och låter det sedan svalna sakta, anledningen att de spricker är ju som sagt värmeskillnaden mellan ämnet å tillsatsen.