jakob27 wrote:Funderar på att eventuellt lämna i bilen till någon duktig plåt&lackverkstad.
Viktigt att dom gör ett bra jobb.
Jag blir fundersam på om det finns sådana verkstäder längre. Eller är det miljökraven som sätter stopp för det tro?
I maj 2009 lämnade jag in bruksbilen för lite plåt- och lackjobb på en auktoriserad firma för ett lite mindre bilmärke som säljs i Sverige. Dom gör försäkringsjobb och hade vad jag hört ett gott rykte och jag såg även en påkörningsskada dom åtgärdat på en bil som fanns i bekantskapskretsen med väldigt fint resultat.
Jobbet dom gjorde på min bil var en del plåtlagningar (rost) och lackering av bakre skärmkanter.
Efter ca 2-3 veckor kom de första blåsorna tillbaka. Åkte tillbaka med bilen. Verkmästaren stönade högt över att det är miljökraven på grundfärgen som gör att den är "kass" numera och inte stoppar nånting längre.
Han tog givetvis in bilen igen och sa att han skulle ta dit leverantören av grundfärgen för att visa min bil för dom och få dom att vara med och stå för omlackeringen för på så kort tid skall det inte komma tillbaka blåsor på. Detta gjordes i september 2009.
Nu i mars 2010 efter vintern och vid ordentlig rengöring av bilen upptäckte jag en hel del blåsor som slagit upp på de åtgärdade ställena på båda sidorna. Alltså lite drygt sex månader efter åtgärdandet. Jag är ju medveten om att det kommer ju tillbaka förr eller senare men frågan är vilka krav man kan ställa och förvänta sig.
Stämmer det som han säger att miljökraven har gjort grundfärgerna värdelösa? Om det är så då borde ju alla lackerare som lackerar uppleva detta problem någon gång.
Eller är det bara ett svepskäl? Verkmästaren säger att han egentligen inte vill ta åt sig rost och plåtjobb mer för det blir inte bra nu längre med de här miljöfärgerna och han vill behålla sitt goda rykte som plåt- och lackeringsfirma vilket han får om han bara nöjer sig med krock- och påkörningsskador.
Men är den inte skifferblå nr 67?
