Jaha ja, 180 graders rör över ventilkåpan ger dålig gång...
Det låter som en väldigt bra undanflykt då kunskaperna eller ens justerings förmåga tryter. Ta det för vad det är, trams. Hur rören är placerade har i stort sätt ingen som helst betydelse. Det som har betydelse är den sista biten in mot kanalen i toppen, den skall helst inte avvika något från vad kanalen har i \"start\" vinkel. Har man avvikelser här så får det påverkan på hur luften rör sig inne i kanalen och även inne i cylindern, dvs håll röret så rakt det går mot respektive insugskanal och det gäller i alla riktningar. Det är samma sak på avgassidan, se till att ha åtminstone en rakbit på minst 50 mm ut från toppen, detta för att säkerställa mot flödesseparation och mottryck.
Placerar man de elektroniska spridarna som jag placerade mina mekaniska spridare så kan jag tänka mig att man får problem med strålningsvärmen från aggregatet. I dag finns det dock en hel del bra isoleringsmaterial att tillgå, på min tid var det asbest
som gällde
.Placeringen av spridarna på mitt system hängde ihop med att jag ville få en homogen blandning mellan luft och soppa innan blandningen hamnade i cylindern, därmed skulle också bränslebehovet gå ner. Sedan hade ju jag full kontroll på timingen dvs jag sprutade endast in soppa då avgasventilen var stängd och kolvhastigheten var som störst. Tanken med det var att då hade motorn som störst undertryck i cylindern, med följd att den soppa som fortfarande inte hade förgasats gjorde detta momentant inne i cylindern. Att denna teori var riktig bevisades av att det krävdes soppa för endast 5hp för att driva runt motorn och dess
hjälpaggregat på tomgång. Som en känga mot dagens turbotrimmare så hade jag ett brutalt gassvar utan svartrök så fort jag rörde gaspedalen...
Hur du placerar ut spridarna har betydelse, ju högre upp mot plenumen du placerar dom desto mer insugsrörs vägg exponeras soppan för. du vill ju inte att soppan skall fastna på väggarna in mot cylindern, där gör den ingen som helst nytta eller hur. Bäst är det att ha direktinsprutning dvs rakt in i förbränningsrummet, då kan man ju också till viss del utnyttja bränslets förångningsentalpi till att minska motorns pumparbete. Sätt spridarna så nära toppen det går utan att för den skull elda upp dom.
Utformningen av plenum osv. Det enda man med säkerhet kan säga om dess design är att man måste prova ut detta i ett CFD program. allt annat blir mer eller mindre intelligenta gissningar. Så mycket eländigt designade turboinsug som jag sett under årens lopp och som ändå fungerar något så när, gör att man ibland undrar om det spelar så stor roll hur man fogar ihop bitarna...
Det här med avsmalnande plenum mot de bakre cylindrarna tror jag mer handlar om \"monkey see monkey do\" än att det ligger någon större beräkning bakom. Möjligtvis för just den motor det en gång designades för...
Samma sak är det med de uppgivna volymer på själva plenumet, här har gängse uppfattning varit 1,5 gånger cylindervolymen. Vad detta värde kommer ifrån vet jag inte, men påståendet är mycket gammalt. Senare års forskning har tvärtemot visat att man kan ha betydligt mindre volym i plenumet och då med ökad \"effekt\" som följd. Själv hade mitt plenum en volym på drygt 1,3 liter, vilket fungerade bra. Plenumets funktion är ju att dämpa ut de pulser som respektive kanals ventilöppning skapar, tanken därmed är att det skall bli så lite störningar mellan respektive cylindrars insugsfas. Är man rädd för detta skall man nog fundera på ett tvådelat insug där cylindrarna med störst separation på insugspulserna sitter tillsammans.
Övergången från tryckrör till plenum vill i alla fall jag ha en snygg kona på och det har att göra med den chock som annars blir fallet då luften tvingas från en klent rör över till ett stort \"tomrum\". Det här handlar ju om ren aerodynamik, luften vill ha snygga övergångar. Framför allt så ser systemet också bra mycket snyggare ut.
Övergången mellan plenum och primärrör/insugsrör skall ske via en snygg tratt. Här finns det 4 st olika utföranden att välja mellan, dessa är: airfoil,ellips,parabol och slutligen radie tratt. Den senare är enklast att tillverka genom att pressa ut med hjälp av tillsvarvade dorn. En del bilfabrikanter har sina trattar stickande ut en bit inne i plenumet dvs. 90 grader emot den inströmmande luften, vilket jag tycker ser helsjukt ut. Är man ute efter snygga övergångar för luften så är detta inget jag rekommenderar
Spjällstorlek, här har merparten av dom ägare till dom byggen jag sett fått hybris, det krävs inte så stora spjäll som merparten har installerat. Det här kan man lätt kolla i några av de designprogram som finns tillgängliga på marknaden. Du kan ju roa dig med att fråga runt om dom har kollat upp tryckfallet över olika storlekar på spjäll. Det skulle förvåna mig om det är någon över huvud taget som tänkt i dom banorna.
Val av spjällstorlek handlar om storleken på det massflöde luften har och var i systemet spjället skall sitta, så din fråga går inte att svara på som den nu är ställd.
