Kompressormata B20
Kompressormata B20
Syftet är att tillslut få dit en kompressor på min B20.Är helt nybörjare på just kompressormatning så jag har en hel del frågor,hoppas ni har överseende med att vissa frågor kanske låter dumma och rätta mig gärna om jag har fel.
Lysholm skruvkompressor ska jag tydligen ha,dom är stadigare änn autorotor pga det gjutna alu huset??
Finns det fler typer av kompressorer avsedda för bilar änn centrifugal kompressor och skruvkompressor??
Vad menas med G-ladder???Corrado G60 kompressorerna ska väll vara av den typen är dom något att ha??har bara läst dåligt om dom??
Vad är en roots kompressor??
Måste man ha en IC vid kompressormatning??
Hur bör en motor byggas om den ska kompressormatas,kompressionnen är väll en viktigt del??
Hur räknas laddtrycket för en kompressor,i PSI visst men hur motsvarar det bar??
Hur funkar det här med olika utväxlingar???
Jag har mailat det amerikanska företaget V-performance men inte fått svar ännu,vad säger ni om deras kompressor system??Det verkar vara utvecklat för originalmotorer eller måttligt trimmade motorer. http://www.V-performance.com
Lysholm skruvkompressor ska jag tydligen ha,dom är stadigare änn autorotor pga det gjutna alu huset??
Finns det fler typer av kompressorer avsedda för bilar änn centrifugal kompressor och skruvkompressor??
Vad menas med G-ladder???Corrado G60 kompressorerna ska väll vara av den typen är dom något att ha??har bara läst dåligt om dom??
Vad är en roots kompressor??
Måste man ha en IC vid kompressormatning??
Hur bör en motor byggas om den ska kompressormatas,kompressionnen är väll en viktigt del??
Hur räknas laddtrycket för en kompressor,i PSI visst men hur motsvarar det bar??
Hur funkar det här med olika utväxlingar???
Jag har mailat det amerikanska företaget V-performance men inte fått svar ännu,vad säger ni om deras kompressor system??Det verkar vara utvecklat för originalmotorer eller måttligt trimmade motorer. http://www.V-performance.com
Re: Kompressormata B20
Glader är en av snövits dvärgar.Banracing wrote:Vad menas med G-ladder
PSI visst men hur motsvarar det bar??
Omräkning av det mesta från och till U.S./Imperial och SI-enheter gör man här http://hemsidor.torget.se/users/b/bohjo ... conv_s.htm
-
- Posts: 401
- Joined: Sat Mar 13, 2004 8:07 pm
- Location: tromsø ,norge
Re: Kompressormata B20
Ja du måste ha intercoler. Är inte Lysholms kompresorer för stora för B20?
Amazon -64 4d
Ershags Sadelmakeri
Custominredningar i norrland
070-2181121
Ershags Sadelmakeri
Custominredningar i norrland
070-2181121
-
- Posts: 215
- Joined: Sun Oct 24, 2004 12:45 am
Varför anser du att man MÅSTE ha en intercooler??Ja du måste ha intercoler.
Systemet med intercooler eller laddluftkylare (som är det svenska ordet) fick fart i början på 80-talet. Anledningen till att man använder en intercooler är för att kyla ned temperaturhöjningen som sker genom att luften komprimeras. Med kallare luft ökar syretätheten och genom detta kan men med samma syremängd ha ett lägre laddtryck.
Kompressormata B20
Det verkar inte vara någon som riktigt vill ta i denna tråd........
Påståendet om lysholm kontra Autorotors kompressorer stämmer inte, i sammanhanget kan nämnas att det numer är en och samma firma (Autorotor) som äger och tillverkar dessa kompressorer.....
När det gäller kompressorer så har det under årens lopp funnits massor med olika typer, det är bara att ta en titt hos patentverket så får du se.
Förutom centrifugal och skruvkompressorer så har det förekommit kolvpumpar. I dagens läge så har det utkristalliserat sig två typer av kompressorer, bäggen med hög adiabatisk effektivitet, det är skruv och turbokompressorer.
G-Lader är en kompressortyp som patenterades 1905 av en fransos (!) och som lanserades på VAG´s bilar, utan bild så är det svårt att beskriva dess funktion. Aggregaten finns att tillgå i tre storlekar G40,G50,G60, tillåtet maxvarv på aggregaten ligger runt 13000 rpm. Dom jag talat med som försökt tävla med dessa aggregat anger problem med tätningen på kompressorn samt hållbarheten vid högt varvtal. Dom verkar ha en tendens att fara isär då dom varvas mycket.
Rootskompressorn är en av ursprungsmodellerna för kompressorer av positiv displacemet typ. Med det menas att själva kompressionen inte sker i kompressorn utan \"efter\". Man låter helt enkelt kompressorn pumpa in mer luft till motorn än vad den kan svälja varvid ett laddtryck uppnås. Den adiabatiska verkningsgraden blir också därefter dvs. ganska låg. De första modellerna hade raka \"kugg\" vilket gav upphov till tryckstötar som fick hela motorn att hoppa runt. Man gick då över till att förse rotorn med en skruvform, varvid tryckstötarna försvann..
Nej man behöver inte ha laddluftkylare vid kompressormatning men effekthöjningen blir lägre utan mellankylning. Det laddluftkylaren mycket riktigt gör är att komprimera luften ytterligare genom nedkylning. I praktiken innebär detta att man kan trycka in mer luft per tidsenhet än utan kylning. Med ett och samma motorkoncept innebär detta att effekt kurvan flyttas nedåt i varvtalsregistret dvs. man kan ta ut samma effekt vid ett lägre vartal eller ha lägre laddtryck vid samma vartal som tidigare. Detta förutsätter dock att kompressorn hat tillräckligt stor marginal till chokelinjen och att man inte tappar allt för mycket adiabatisk verkningsgrad då man parallell förflyttar sig inom kompressormappen.
Största vinsten med laddluftkylare lär nog vara ihop med en turbo eftersom den inte är mekaniskt ihop kopplad med motorn och därmed lätt kan anpassa sig efter uppstått luftbehov.
En motor som skall kompressormatas bör man sänka grundkompen på. Här finns det flera vägar att gå exempelvis byta ut kolvarna mot sådana med lägre höjd över kolvbulten. Även förbränningsrummet bör bearbetas eftersom det inte är speciell bra att ha för stort avstånd mellan kolv och klämspalt. En kolv som \"vänder\" flera millimeter ner i cylindern ger knappast utrymme för någon effektivare förbränning
14,7 Psi motsvarar 1 Bar
Det här med angivna utväxlingar har att göra med motorns vartal, man anger således hur kompressorn är drevad mot motorn. Här talar man om över eller underdrivning vilket innebär att kompressorn antingen roterar snabbare eller långsammare än vad motorn gör. Varför sysslar man då med detta ? jo varje kompressor har sin egen flödeskurva och område. Det gäller då att anpassa kompressorns luftleverans till det luftbehov motorn har och då är det enklast att använda någon form av utväxling mellan motor och kompressor. Dagens skruvkompressorer klarar av att varvat uppåt 12-14000 rpm, det gjorde man inte ostraffat med dom äldre typerna.
Så för att välja lämplig utväxling bör man ha tillgång till en kompressormapp över respektive kompressor. Det brukar dock sällan vara några problem att få sådana i samband med köp.
När får vi se den första turbindrivna skruvkompressorn....?
Påståendet om lysholm kontra Autorotors kompressorer stämmer inte, i sammanhanget kan nämnas att det numer är en och samma firma (Autorotor) som äger och tillverkar dessa kompressorer.....
När det gäller kompressorer så har det under årens lopp funnits massor med olika typer, det är bara att ta en titt hos patentverket så får du se.
Förutom centrifugal och skruvkompressorer så har det förekommit kolvpumpar. I dagens läge så har det utkristalliserat sig två typer av kompressorer, bäggen med hög adiabatisk effektivitet, det är skruv och turbokompressorer.
G-Lader är en kompressortyp som patenterades 1905 av en fransos (!) och som lanserades på VAG´s bilar, utan bild så är det svårt att beskriva dess funktion. Aggregaten finns att tillgå i tre storlekar G40,G50,G60, tillåtet maxvarv på aggregaten ligger runt 13000 rpm. Dom jag talat med som försökt tävla med dessa aggregat anger problem med tätningen på kompressorn samt hållbarheten vid högt varvtal. Dom verkar ha en tendens att fara isär då dom varvas mycket.
Rootskompressorn är en av ursprungsmodellerna för kompressorer av positiv displacemet typ. Med det menas att själva kompressionen inte sker i kompressorn utan \"efter\". Man låter helt enkelt kompressorn pumpa in mer luft till motorn än vad den kan svälja varvid ett laddtryck uppnås. Den adiabatiska verkningsgraden blir också därefter dvs. ganska låg. De första modellerna hade raka \"kugg\" vilket gav upphov till tryckstötar som fick hela motorn att hoppa runt. Man gick då över till att förse rotorn med en skruvform, varvid tryckstötarna försvann..
Nej man behöver inte ha laddluftkylare vid kompressormatning men effekthöjningen blir lägre utan mellankylning. Det laddluftkylaren mycket riktigt gör är att komprimera luften ytterligare genom nedkylning. I praktiken innebär detta att man kan trycka in mer luft per tidsenhet än utan kylning. Med ett och samma motorkoncept innebär detta att effekt kurvan flyttas nedåt i varvtalsregistret dvs. man kan ta ut samma effekt vid ett lägre vartal eller ha lägre laddtryck vid samma vartal som tidigare. Detta förutsätter dock att kompressorn hat tillräckligt stor marginal till chokelinjen och att man inte tappar allt för mycket adiabatisk verkningsgrad då man parallell förflyttar sig inom kompressormappen.
Största vinsten med laddluftkylare lär nog vara ihop med en turbo eftersom den inte är mekaniskt ihop kopplad med motorn och därmed lätt kan anpassa sig efter uppstått luftbehov.
En motor som skall kompressormatas bör man sänka grundkompen på. Här finns det flera vägar att gå exempelvis byta ut kolvarna mot sådana med lägre höjd över kolvbulten. Även förbränningsrummet bör bearbetas eftersom det inte är speciell bra att ha för stort avstånd mellan kolv och klämspalt. En kolv som \"vänder\" flera millimeter ner i cylindern ger knappast utrymme för någon effektivare förbränning
14,7 Psi motsvarar 1 Bar
Det här med angivna utväxlingar har att göra med motorns vartal, man anger således hur kompressorn är drevad mot motorn. Här talar man om över eller underdrivning vilket innebär att kompressorn antingen roterar snabbare eller långsammare än vad motorn gör. Varför sysslar man då med detta ? jo varje kompressor har sin egen flödeskurva och område. Det gäller då att anpassa kompressorns luftleverans till det luftbehov motorn har och då är det enklast att använda någon form av utväxling mellan motor och kompressor. Dagens skruvkompressorer klarar av att varvat uppåt 12-14000 rpm, det gjorde man inte ostraffat med dom äldre typerna.
Så för att välja lämplig utväxling bör man ha tillgång till en kompressormapp över respektive kompressor. Det brukar dock sällan vara några problem att få sådana i samband med köp.
När får vi se den första turbindrivna skruvkompressorn....?
Nice...
Ingen liten kompressor! Ser ut att vara i uppbygnadsstadiet eller har du provkört den än? hur går den isofall.
Förminska den och lägg upp den i tråden B20 motorporr
Ingen liten kompressor! Ser ut att vara i uppbygnadsstadiet eller har du provkört den än? hur går den isofall.
Förminska den och lägg upp den i tråden B20 motorporr
Klicka! Forumsregler
Klicka! Länksamlingen som har "allt"
Klicka! Verkstadshandböcker, typbeteckningar, bilder mm till Amazon
__/ __/ __/ __/ __/ __/ __/ __/ __/ __/ __/ __/ __/ __/ __/ __/ __/
Klicka! Länksamlingen som har "allt"
Klicka! Verkstadshandböcker, typbeteckningar, bilder mm till Amazon
__/ __/ __/ __/ __/ __/ __/ __/ __/ __/ __/ __/ __/ __/ __/ __/ __/
Re:
ne du den är rätt stor. joo jag håller på bygga upp den men jag hoppas på atrt få igång den någon gg under sommaren det är pengarna som styr alltHasse63 wrote:Nice...
Ingen liten kompressor! Ser ut att vara i uppbygnadsstadiet eller har du provkört den än? hur går den isofall.
Förminska den och lägg upp den i tråden B20 motorporr
jo jag ska ta och minska den lite och lägga upp den där.
Ok. det måste ju bli ett grym ljud från den, både där bak och fram
Måste då säga att du har då inte slarvat med finichen så här långt..
Snyggt jobbat
Väntar med spänning på hur det går och på fler bilder på motorn.
Måste då säga att du har då inte slarvat med finichen så här långt..
Snyggt jobbat
Väntar med spänning på hur det går och på fler bilder på motorn.
Klicka! Forumsregler
Klicka! Länksamlingen som har "allt"
Klicka! Verkstadshandböcker, typbeteckningar, bilder mm till Amazon
__/ __/ __/ __/ __/ __/ __/ __/ __/ __/ __/ __/ __/ __/ __/ __/ __/
Klicka! Länksamlingen som har "allt"
Klicka! Verkstadshandböcker, typbeteckningar, bilder mm till Amazon
__/ __/ __/ __/ __/ __/ __/ __/ __/ __/ __/ __/ __/ __/ __/ __/ __/
Re:
haha jag hr lite fler bilder på = http://raa.homeip.net/uploads/sunken/bilder/volvon/Hasse63 wrote:Ok. det måste ju bli ett grym ljud från den, både där bak och fram
Måste då säga att du har då inte slarvat med finichen så här långt..
Snyggt jobbat
Väntar med spänning på hur det går och på fler bilder på motorn.
kolla där
Ju större desto bättre ?
Sist jag såg en dylik installation var på mantorp någon gång på 80-talet. Motorn (en B20) satt i en dragster. Så fort ägaren försökte varva upp motorn och kompressorn gav laddtryck så vissnade motorn. Förmodligen så tog kompressorn mer kraft från motorn än vad den just då producerade. Jag hoppas att du har bättre lycka med ditt bygge än vad han hade.....
Re: Ju större desto bättre ?
Hm, var det inte så att denna motor är nära besläktad med den? jag läste något om det där på Sävarforumet... men är inte säker, får kolla upp det senare..J.LUNDIN wrote:Sist jag såg en dylik installation var på mantorp någon gång på 80-talet. Motorn (en B20) satt i en dragster. Så fort ägaren försökte varva upp motorn och kompressorn gav laddtryck så vissnade motorn. Förmodligen så tog kompressorn mer kraft från motorn än vad den just då producerade. Jag hoppas att du har bättre lycka med ditt bygge än vad han hade.....
BTW. det är en Rootskompressor, inte en skruv
Axel Wall